Namn?
Det är många som frågar om vi bestämt oss för något namn ännu och det har vi faktiskt inte. I alla fall inte till 100%. Först nu i veckan satte vi ihop en lista med 6-7 namn som vi tycker är fina så nu har vi något att gå på. Vi har ett namn dock som vi valt att hålla för oss själva. Just det namnet har vi haft sen Ivano låg i magen och bestämt att det får det bli om det blir en tjej. Men nu börjar D bli lite osäker. Jag gillar det fortfarande. Det är nog för att vi tänkt det så länge och så mycket att han kanske tröttnat lite. Eller att det nu är så nära inpå att han börjar bli nervös. Jag tycker det är jättefint och att det passar bra ihop med Ivano. Båda skulle i sådana fall klinga lite italienskt. Men tillsammans med detta namn så är det ett till som delar denna förstaplats. Nämligen Ella. Blir det inte Ella så får det helt enkelt bli det i andra namn!
Ja ja, vi får se när lillasyster kommer ut. Vi bestämmer oss nog på BB, precis som med Ivano.

Helenas Babyshower
Det var ett tag sedan den ägde rum dock, men med tanke på att min närmar sig med stormsteg, så blev jag påmind om att skriva några rader om Helenas Babyshower.
Vi hade en fantastisk dag tillsammans alla tjejer och det var så härligt att anordna detta för min fina vän. Visst kände jag ibland att jag kanske hade tagit på mig liiite för mycket (spec kvällen innan runt midnatt när jag fortfarande inte var färdig med allt pynt), men i slutändan var det värt det. Resultatet blev ju amazing. Helena som trodde hon och Kim skulle iväg på kalas, blev jätteöverraskad när vi stod där mitt i vägen och stoppade bilen.
Tack till Arina för att vi fick vara i hennes fantastiska hus, och till Martina och Ann för hjälpen. Tack även till mamma och pappa för hjälpen med tårtan, cupcakesen och cake popsen.











Just det här med att jag vet om att jag ska ha en Babyshower själv, är för att jag inte är ett så stort fan av att det ska vara en överraskning. Jag gillar den amerikanska varianten där mamman bestämmer tema och hur allt ska se ut/gå till. Sedan är det någon annan som anordnar den och gör allt det fysiska, i detta fallet min mamma och syster. Jag dyker liksom bara upp hö hö.
Det ska bli sååå himla roligt och jag längtar verkligen. Bebisen i magen får allt se till att hålla sig där inne denna gången. Sist en Babyshower anordnades för mig så valde ju Ivano att kika ut.
Envis liten rackare
Bebis nr 2 är lik sin storebror. För precis som med Ivano har det blivit två ultraljud. Vi får nog bara envisa ungar.
I fredags så kunde dem se att allt såg bra ut och att det var en frisk liten där inne. Sedan ska man mäta lårbenet, magsäcken och huvudet för att se att bebisen växt som den ska. Och precis som med Ivano var det just huvudet dem inte kunde mäta. Måttet på huvudet är det som ger datumet för den beräknade förlossningen. Så helst ska bebisen ha huvudet i en viss nivå för att dem ska kunna mäta mellan öronen för att få ett så exakt datum som möjligt. Men vår lilla låg längst in, upp och ner och vägrade vända på sig. Trots att mamma både fick gå och kissa, studsa och buffa på magen. Kön fick vi allafall reda på. Det var inte alls svårt att se.
Eftersom vi ändå skulle tillbaka igår, så bestämde jag och D oss för att vänta med att berätta könet, förutom för dem närmsta. Även om dem var säkra skadade det ju inte att kolla igen liksom. Igår var det dags igen och visst var det samma kön fortfarande. Även denna gången fick vi kämpa lite och till slut samlades alla mått in. Phuuu! Vi blev framflyttade två dagar, så istället för 14 oktober kommer mini den 12 oktober. Helt galet att vi om bara ca 4 månader är 4 stycken här hemma.

Man får en hel del bilder när man får gå flera gånger!
Ultraljud imorgon
Äntligen har det blivit dags för RUL. Vi är nog lite nervösa inför imorgon, man vill ju att allt ska se bra ut och att mini är frisk och kry. Sedan så är det klart att man är uppspelt och supernyfiken på vem det är som gömmer sig där inne. En lillebror eller en lillasyster.
Kön spelar verkligen ingen roll för oss. Det viktigaste är att bebisen är frisk. Men vi tror båda att det är en lillebror där inne. Jag tror att Ivano hade gillat det liiite mer. En bästa kompis att busa och leka med. Jag själv tycker små pojkar är det coolaste, sötaste och roligaste som finns, så det hade inte varit fel att få en till. Ser mig verkligen som en pojk-mamma. En flicka hade också varit kul, just för att man då har en av varje. Aja, vi får helt enkelt se imorgon.
Sååå spännande. . .

Here we go again. . .

Äääntligen utökar vi familjen. Känns så himla roligt. Även om det var planerat så blev vi jättechockade att det tog sig så fort. Bam! Försök nr 1 typ ha ha. precis som sist. Vi är väldigt tacksamma över detta.
Skillnaden mot förra graviditeten var att jag de första veckorna denna gången mådde illa mera. Som tur var, var det aldrig så mycket att jag faktiskt spydde, men ofta trodde jag nästan att jag skulle göra det. Vecka 11 gick det över i alla fall (thank God!).
Jag var dessutom mycket tröttare denna gången. Gick nog inte och lade mig senare än kl 22 varje kväll och gick upp då Ivano går upp på morgonen, runt kl 8-8.30. Ändå kunde jag känna mig supertrött och helt slut mot kvällarna. Kanske har det att göra med det att man redan har en liten att ta hand om. Sist gång hade man ju bara sig själv att tänka på. Hur som helst är det bättre med tröttheten nu också. Nu känner jag mig precis som vanligt igen, med andra ord känner jag inte något alls. Magen växer och syns snabbare, men så säger ju alla att det är andra gången.
Förhoppningsvis tar jag mig tiden att börja blogga igen. Kanske var lite väl optimistisk när jag trodde att jag skulle klara av att skriva en massa inlägg som förut. Det här med att vara mammaledig och samtidigt jobba heltid är ju fullt upp redan som det är. Vi får se helt enkelt, annars får ni bara stå ut med en massa "Babybump x 2" bilder.
Puss ♥