Babybump vecka 40

 
 
Jag måste ju göra ett avslut på denna omgångs magbilder. Även om vår lilla tjej kom för två veckor sedan, hann vi ju ta magbilden i vecka 40 också.
 
När kortet nedan tas så hade vattnet gått ca 3 timmar innan. Jag hade inga värkar vid tiden då vattnet gick, så när jag ringde in till förlossningen skulle vi komma in på en kontroll efter ca 5 timmar. Jag hade börjat känna av lite värkar så här 3 timmar efter att vattnet gått, men det var absolut inget smärtsamt ännu. Hur som helst, så var jag på väg in i duschen (eftersom vi snart skulle åka) och kommer plötsligt på att vi inte hade tagit veckans magbild. Blir helt exalterad för detta blir ju liksom med största sannolikhet även den sista magbilden. D undrade om jag skämtade när jag sa att vi måste ta kort med tavlan innan vi åker in.
 
Så, på bilden nedan står jag och försöker se jätteglad och oberörd ut, samtidigt som jag har världens största handduk mellan benen och vattnet rinner och rinner. Galet att vi fick till en så bra vinkel så att man inte ser hur jeansen ser ut alltså ha ha. 
 
 
 
 
 
 
Hur långt gången: 40 veckor (39+4).
Kön: Tjej ♥
Viktuppgång: 13,9 kg blev alltså den slutliga viktuppgången.
Kläder: Denna veckan var jag ledig från jobbet så det var mestadelen comfy kläder. Mammajeansen fortsatte att sitta lösare runt magen (antar att den ändrat form?).
Bristningar: Nej! Två graviditeter och jag har klarat mig utan att få en endaste bristning. Kokosolja is the shit (och bra gener antar jag)!!
Naveln putar utåt eller inåt: Utåt.
Sömn: Precis som veckan innan, en hel del toabesök och att jag varit väldigt lättväckt överhuvudtaget. Som tur är har jag alltid haft lätt att snabbt somna om igen.
Bäst denna veckan: Att vara helt ledig från jobb och bara ta det lugnt.
Saknar: Att dra ut på en shoppingrunda (det kan man ju nu med, men det känns ju lite roligare att handla kläder utan en gravidmage liksom).
Cravings: Allt som är surt (no surprise direkt) och öl ha ha.
Bebisens rörelser: Ja, hon var igång som vanligt.
Illamående: Nej.
Vigselringar på eller av? Av.
Glad eller retlig: Måste erkänna att känslorna den sista veckan pendlade mellan jätteglad och förväntansfull (snart skulle hon ju vara här) och att tycka att det mesta var jobbigt och tröttsamt. Främst på grund av den stora magen men också eftersom det var sååå jäkla tråkigt att gå runt och bara vänta!!!
Ser fram emot: Att vi snart skulle bli 4!! En familj!! Alltså, även om vi varit en familj ett tag så känns det mer på riktigt när man blir 4. Känns mer rätt när man säger familj, om ni fattar vad jag menar.
Såg även fram emot förlossningen, och var nyfiken på hur det skulle kännas. Sedan var jag såklart jättenervös och såg samtidigt inte fram emot förlossningen också. Men med tanke på att man varit gravid så länge, och hur trött man var på att vara tjockis såg jag ändå fram emot det liiite mera. 65-35 % typ ha ha.
 
Andra symptom: Denna veckan hade jag lämnat Ivano på dagis varje dag så det blev två raska promenader till förskolan och hem igen. Inte så förvånande kanske, men jag var alltid lite sen både vid lämningar och hämtningar så jag betonar raska promenader ha ha. Detta resulterade i en hel del sammandragningar. Kanske var det även detta som gjorde att förlossningen kom igång på lördagen.
 
Förutom sammandragningarna så kände jag av det där trycket nedåt några gånger per dag. Det var väl det enda som kändes och som man kunde säga gjorde liiite ont (i ca 1 sek), sammandragningarna var bara jobbiga och obehagliga.
 
På lördagen kände jag mig precis som vanligt, fram tills det att vattnet* gick. . .
 
__________
*det kommer en förlossningsberättelse people!
 
 

Babybump vecka 39

 
 
Nu håller vi tummarna för att jag slipper måla fler tavlor va?
 
 
 
 
 
 
Hur långt gången: 39 veckor (38+6).
Kön: Tjej ♥
Viktuppgång: 13,2 kg. Upp 100g sen förra veckan bara. Konstigt detta att vikten de senaste tre veckorna står still. Antar att lillasyster är färdigbakad.
Kläder: Nu helt plötsligt så börjar mina mammajeans att glida nerför magen. Betyder att den måste ha ändrat form eller något. Annars tål jag inte att något sitter åt på magen. Så fort så är fallet känns det som om sammandragningarna ökar och det känns bara obehagligt.
Bristningar: Nej!
Naveln putar utåt eller inåt: Utåt, för det mesta.
Sömn: Toabesöken har eskalerat. Springer och kissar stup i kvarten känns det som. Så jäkla trött på det nu. Sover väl inte heller så jättemycket längre.
Bäst denna veckan: Att vi tagit över den nya lägenheten. Även om en massa jobb väntar så är det riktigt roligt!
Saknar: Min kropp utan en megamage.
Cravings: Fortfarande satsumas.
Bebisens rörelser: Åh ja! Det sparkas och hickas om vartannat.
Illamående: Nej.
Vigselringar på eller av? Av.
Glad eller retlig: Glad och spänd på samma gång.
Ser fram emot: 1 vecka kvar nu (jag räknar inte med att gå över ha ha)!!!!
 
Andra symptom: Sammandragningarna har ökat. Speciellt idag har jag nästan trott att det ska komma igång när som helst. Men nej, still false alarm. Dem är ju fortfarande smärtfria så jag kanske inte ska hoppas på för mycket.
 
Utöver detta så har mina fötter svullnat en del. Har köpt dem finaste bootsen, men jag får inte på mig dem. Har ändå valt att behålla dem för snart går väl det över. Jag kan fortfarande ha mina gamla skor, så dem är inte supersvullna men det syns ...speciellt när man tar av sig strumporna. 
 
Annars känner jag mig riktigt tung nu. Det börjar bli jobbigt att resa sig upp, gå, stå, ja vad som helst egentligen. Att Ivano kom en månad för tidigt var typ en välsignelse. Det inser jag verkligen nu.
 
 

Babybump vecka 38

 
 
Märks ju att det är i slutet på graviditeten då jag knappt har någon rutin alls längre med att lägga ut magbilderna. Snart är ju liksom vecka 39 förbi och jag ligger efter med vecka 38.
 
Minns ni "Ready to Pop" bilden från förra graviditeten? Med tuggummit? Jäklar vad jobbigt det var. Som tur är blev ju resultatet riktigt roligt.
 
 
 
 
 
 
Hur långt gången: 38 veckor (37+6).
Kön: Tjej ♥
Viktuppgång: 13,1 kg (oj! fortfarande samma vikt).
Kläder: Förra veckan tipsade jag om byxorna från Lindex. Glöm dem! Efter en tvätt (i 30 grader) så försvann en hel del av den snygga vaxade looken och dessuom blektes den svarta färgen en aning. Funkar fortfarande att ha dem, men det känns ju supertråkigt. Så köp inte dem! 
Bristningar: Nej!
Naveln putar utåt eller inåt: Utåt, för det mesta.
Sömn: Så där! Fast konstigt nog så är man inte så värst trött alls.
Bäst denna veckan: Att jag tagit mig i kragen och packat BB-väskan!!
Saknar: Gosa med en liten bebis.
Cravings: Suuura satsumas! Jag och Ivano har käkat massor ha ha.
Bebisens rörelser: Ja, hon är fortfarande livlig. Ser dock riktigt roligt ut när det börjar puta ut från magen åt alla håll.
Illamående: Nej.
Vigselringar på eller av? Av.
Glad eller retlig: Glad och förväntansfull!
Ser fram emot: Alla ser vi fram emot att träffa lillasyster!!
 
Andra symptom: Denna veckan har jag varit hos barnmorskan. Vi snackade ganska mycket om det som komma skall, förlossningen, och hur man ska förbereda sig. Vi fick till och med boka in en extra tid då vi inte hann med att skriva ett förlossningsbrev. Jag är sååå kluven, men man får verkligen tänka positivt och tro att dem som jobbar på BB kan sin grejj.
 
Annars så känner jag en stickande känsla down there nästan varje gång hon rör på sig. Ganska så obehagligt. Lite sammandragningar och så under dagarna, men inte så mycket mer än det. Vill ju att det bara ska komma igång nu ju!!!
 
Jobbar en vecka till och sedan fortsätter jag jobba hemifrån den sista veckan. Känns säkrast så faktiskt! Sedan tycker jag det räcker med en vecka innan hemma, tror jag hade blivit såå uttråkad annars.
 
 

Namn?

 
 
Det är många som frågar om vi bestämt oss för något namn ännu och det har vi faktiskt inte. I alla fall inte till 100%. Först nu i veckan satte vi ihop en lista med 6-7 namn som vi tycker är fina så nu har vi något att gå på. Vi har ett namn dock som vi valt att hålla för oss själva. Just det namnet har vi haft sen Ivano låg i magen och bestämt att det får det bli om det blir en tjej. Men nu börjar D bli lite osäker. Jag gillar det fortfarande. Det är nog för att vi tänkt det så länge och så mycket att han kanske tröttnat lite. Eller att det nu är så nära inpå att han börjar bli nervös. Jag tycker det är jättefint och att det passar bra ihop med Ivano. Båda skulle i sådana fall klinga lite italienskt. Men tillsammans med detta namn så är det ett till som delar denna förstaplats. Nämligen Ella. Blir det inte Ella så får det helt enkelt bli det i andra namn!
 
Ja ja, vi får se när lillasyster kommer ut. Vi bestämmer oss nog på BB, precis som med Ivano.
 
 
 

 

Babybump vecka 37

 
 
Kortet togs i måndags så nu är det ännu färre dagar kvar. . . Yayyyy!!!
 
 
 
 
 
 
Hur långt gången: 37 veckor (36+6).
Kön: Tjej ♥
Viktuppgång: 13,1 kg (står kvar på samma vikt denna veckan).
Kläder: Måste tipsa om byxorna jag har på mig på bilden ovan. Dem är ifrån Lindex mammakollektion och inte alls sådana som går över magen. Mudden är kort och slutar typ under magen, känns som det är mycket skönare nu så här i slutet på graviditeten. Sedan är dem ju supersnygga också, svarta och har en rockig vaxad look. Nej, jag gillar dem verkligen. 
Bristningar: Nej!
Naveln putar utåt eller inåt: Utåt.
Sömn: Njaaa. Många toabesök och Ivano som vaknar varje natt prick kl 03 är typ pigg. 
Bäst denna veckan: Att jag hunnit med det mesta på jobbet. Visserligen jobbar jag ju än, men det känns skönt att allt går enligt plan.
Saknar: Min vanliga kropp! Nu känner man sig ju bara stor och klumpig.
Cravings: Öl ha ha. Vad är det med mig och öl när jag är gravid? Annars är jag ju absolut ingen öldrickare.
Bebisens rörelser: Ja, stackars liten vad trångt det måste vara där inne nu.
Illamående: Nej.
Vigselringar på eller av? Av.
Glad eller retlig: Jätteglad!
Ser fram emot: Att träffa lillasyster.
 
Andra symptom: BB väskan är fortfarande inte packad. Känns som jag aldrig har tid eller ork att ta tag i det. D tjatar varje dag om att jag bara ska göra det. Ser nästan framför mig hur jag springer runt och packar allt i panik när det väl är dags och hur irriterad han ser ut ha ha. Well, till helgen då tar jag tag i det!
 
Börjar känna mig trött nu. Det är tungt och på kvällarna orkar man verkligen inte med mycket. Att Ivano kom en månad för tidigt var faktiskt riktigt skönt. Då slapp man detta sista tunga pass. Dels längtar man ju ihjäl sig, och dels blir det ju tyngre och tyngre ju närmare man kommer. Eller saken är att jag egentligen gör allt på precis samma sätt (nackdelen med att känna sig toppen) som alltid under dagen, och sedan när kvällen kommer så slår tröttheten till. Står i appen att man ska tänka på att vila mycket, men jag har så svårt för det. Ja, ja, det är bara att hålla ut. Men faaaan om jag går över alltså, det pallar jag inte!!!
 
 

Lägenheten är såld!

 
 
I förra veckan sålde vi vår lägenhet. Vi ska äntligen flytta till större! Känns faktiskt både helt fantastiskt, men även lite vemodigt. Det ska självklart bli skönt att flytta till större, vi har ju bott så jäkla trångt länge. Det var liksom trångt redan innan Ivano kom. Så ni kan ju tänka er!
 
Men det ska samtidigt bli lite tråkigt att flytta ifrån Bohusgården. Vi har trivts fantastiskt bra här uppe, och det är även det som gjort att vi blivit kvar så länge (lite för länge kanske). Omgivningen är toppen. Strandpromenaden har vi ju bara haft en trappa ner till. Så somrarna har varit kanon med sol och bad på bara några minuter. Och alla våra härliga morgonpromenader.
Sedan har vi haft jättetrevliga grannar. Medelåldern är hög här uppe ha ha, men det har passat oss utmärkt. Lugnt och skönt.
 
Bjuder på ett par mäklarbilder nedan. Vi har inte gjort så mycket själva alls. Lägenheten var relativt nyrenoverad när vi köpte den 2008. Det vi gjort är att tapetsera om i vardagsrummet. Sedan har vi målat i hallen och sovrummet. Just det, och satt in skjutgarderober i sovrummet. Det är typ det vi gjort. Köket var helt nytt när vi köpte det, så det skulle vi aldrig få för oss att byta. Även om det var det enda jag inte gillade med vår lägenhet. Det är i ask (?) eller är det bok (?) så inte alls så här gult i verkligheten som det blev på dessa bilder.
 
 
 
 
 
 
 
 

 

Babybump vecka 36

 
 
Vecka 35 som jag inte hunnit lägga ut innan kommer samtidigt som denna (se inlägget nedan).
 
I helgen anordnades en Babyshower till min ära. Åhh ♥ ♥ ♥ Det var såå himla fint alltihop! Till och med att jag vågar påstå att det var den finaste Babyshowern jag någonsin sett. Helt ärligt! Det var helt perfekt anordnat. Allt ifrån dekorationerna, bakverken, maten, lekarna till presenterna som jag fick. Loved it all! TACK alla underbara som medverkade!
 
 
 
 
 
 
Hur långt gången: 36 veckor (35+6).
Kön: Tjej ♥
Viktuppgång: 13,1 kg.
Kläder: Skulle helst vilja gå i trosor hela tiden ha ha. Får ju en del sammandragningar under dagarna och då känns allt obekvämt. Känns som allt bara sitter åt.
Bristningar: Nej!
Naveln putar utåt eller inåt: Utåt.
Sömn: Ganska bra. Toabesök och så Ivano som vaknar runt 3 varje natt gör en inte superpigg. Som tur är tar Davor honom och ibland somnar han om ganska fort.
Bäst denna veckan: Min Babyshower (inte mycket som slår den) och så det fina vädret vi haft!
Saknar: Att kunna prova ut kläder och shoppa som en vanlig (läs EJ gravid) människa.
Cravings: Hmmm, inte något faktiskt!
Bebisens rörelser: Yup!
Illamående: Nej.
Vigselringar på eller av? Av.
Glad eller retlig: Jätteglad!
Ser fram emot: Att få prova alla fina kläder jag fått på lillasyster ♥
 
Andra symptom: Tidigare i veckan så var jag hos min BM. Som vi trott så var det svårt att med 100 % säga om bebisen lagt sig tillrätta eller inte (även om hon trodde att det var huvud ner). Så på fredagen åkte jag till NÄL för en snabb lägeskontroll. Duktiga tjejen hade vänt på sig och låg med huvudet neråt precis som det ska vara, men var inte fixerad. Det hade jag inte trott.
Dock måste jag erkänna att jag nästan blev lite besviken. . . eller okej jag blev mer besviken än glad. Nu är det ju fritt fram för en vaginal förlossning. Men jag vet helt ärligt inte ens om jag vill det. Det är alltid lättast när man inte har ett val och tvingas rätta sig efter något, som det hade blivit om bebisen legat i säte.
 
Annars är det vanligt med kraftiga, tydliga drömmar, då det är mycket som ska bearbetas inför förlossningen. Det har jag inte börjat ha ännu, men jag tänker väldigt mycket på den. Fasen vad skrämmande egentligen. Stor skillnad jämfört med första graviditeten. Då ville man typ bara köra på.
 
 

Babybump vecka 35

 
 
Har inte hunnit lägga ut denna förrän nu. Så vecka 35 och vecka 36 (inlägget ovan) kommer samtidigt.
 
 
 
 
 
 
Hur långt gången: 35 veckor (34+6).
Kön: Tjej ♥
Viktuppgång: 12 kg.
Kläder: Nu när man inte jobbar hemifrån så kan man inte hasa runt i comfy clothes längre. Synd ha ha!
Bristningar: Nej!
Naveln putar utåt eller inåt: Utåt.
Sömn: Bra, så länge man inte behöver gå på toa.
Bäst denna veckan: Att jag börjat jobba på plats igen. Jätteskönt (så länge jag inte tänker på Ivano och hur han har det på dagis).
Saknar: Ivano ♥
Cravings: Surt godis.
Bebisens rörelser: Ja! AJ!
Illamående: Nej.
Vigselringar på eller av? Av.
Glad eller retlig: Glad.
Ser fram emot: Min Babyshower på lördag! Jag är taggad! Och att träffa min syster som kommer upp på fre.
 
Andra symptom: Lillasyster fortsätter att lägga på sig vikt och fyller nu ut nästan hela livmodern. Hon har inte så mycket utrymme att röra sig på. Ja, det märker man verkligen av. Lika jobbigt och trångt som det är för henne där inne i magen, lika jobbigt är det för mig.
 
Ont i rygg eller bäcken lider jag nästan inte av alls. Det är nog största skillnaden om jag jämför med min graviditet med Ivano. Då kände jag av ryggen nästan jämt. Aldrig att det gjorde superont så att man inte kunde röra sig, men ändå. Just det! En till skillnad jag tänkte på häromdagen. Har ingen Linea nigra (ni vet den där pigmentraden från naveln och neråt) denna gången. Så visst stämmer det där om att det är vanligare att man får en sådan när man väntar en pojke.
 
 

Fullt upp!

 
 
Det är rätt mycket som händer nu. Jobbar 100 % igen (eller ja, det har jag ju gjort hela tiden egentligen, men nu är jag även på plats 100 %). Tar ett tag att vänja sig vid detta. Man är hemma så sent och efter middagen så går det så snabbt tills nattningen av Ivano. Sedan har man typ en kort stund själv i soffan och så är dagen till ända. Galet!
 
Ligger ju efter med att lägga ut Babybumpen för vecka 35. Får se om jag hinner (läs orkar) ikväll eller de närmaste dagarna. I värsta fall kommer den samtidigt som vecka 36 ha ha.
 
Annars så försöker vi nog alla vänja oss vid tanken på att vår lilla skrutt går på dagis! Det går bättre och bättre för varje dag han är där, men det är fortfarande mycket gråt vid lämningarna. Sedan säger fröknarna att det går över ganska så fort och att han tar för sig mer och mer för varje dag som går. Men Ivano vägrar fortfarande äta där (nu dricker han i alla fall en flaska välling, det ville han inte heller ha i början) och somnar helst sittandes eller i famnen på fröken. Han håller hårt i sin snutte också, så helt avslappnad är han ju verkligen inte ännu. Stackars liten ♥
Vi har därför valt att inte ha honom där hela dagar (07-16) som tanken var ifrån början, utan nu går han max 5 timmar om dagen. Förra veckan jobbade jag kortare dagar och denna och nästa vecka jobbar D 50 %. Sen kör jag kortare dagar igen min sista jobbvecka. Veckan efter det går jag hem igen, men kommer ändå ha kvar Ivano på dagis. Lika bra när han väl börjat.
 
 
 
En Officelfie!
 
 

Babybump vecka 34

 
 
Nästa vecka ska jag vara super-duper-kreativ och ta igen denna veckan. 
 
 
 
 
 
 
Hur långt gången: 34 veckor (33+6).
Kön: Tjej ♥
Viktuppgång: 11,2 kg.
Kläder: H&Ms mammajeans (bäst på marknaden) och mina gamla toppar.
Bristningar: Nej!
Naveln putar utåt eller inåt: Utåt.
Sömn: Ok, förutom då Ivano vaknat och varit ledsen. Antar att det är inskolningen som gör att han vaknar på grund av alla nya intryck.
Bäst denna veckan: Att jag äntligen kan berätta den fantastiska nyheten att jag ska bli moster!!! Anas och Patricks lilla bebis kommer i början på mars och vi längtar massor allihop.
Saknar: Tiden då man hade en liten plutt och dagis inte ens var påtänkt.
Cravings: Gröna (sura) äpplen.
Bebisens rörelser: Mammas kickboxarprinsessa.
Illamående: Nej.
Vigselringar på eller av? Av.
Glad eller retlig: Glad.
Ser fram emot: En bebis!
 
Andra symptom: I appen står det att en del barn lägger sig tillrätta denna veckan. Besöket hos BM nu i veckan visade att bebisen fortfarande inte gjort det. Nästa gång vi träffas och hon fortfarande tycker det känns samma blir det ett ultraljud. Vissa har ju en livmoder som är formad på ett visst sätt och som gör att alla graviditeter slutar i sätesbjudning. På nått sätt känns det som att det kommer vara så denna gången också.
 
Andra vanligt förekommande symptom i denna veckan är att man kan bli svullen, och jag har klarat mig jättebra. Än så länge kanske jag ska tillägga. Är nog inte värst svullen någonstans. Mina symptom är främst det ständiga kissandet, att det känns som att bebisen ska sparka sig ut och att det nu börjar bli tungt. Med andra ord är det en drömgraviditet. Det var nästan samma sak med Ivano, men då kände jag av ryggen mycket mer. Nu känner jag knappt ryggen alls och det är underbart!
 
 

Helenas Babyshower

 
 
Det var ett tag sedan den ägde rum dock, men med tanke på att min närmar sig med stormsteg, så blev jag påmind om att skriva några rader om Helenas Babyshower.
 
Vi hade en fantastisk dag tillsammans alla tjejer och det var så härligt att anordna detta för min fina vän. Visst kände jag ibland att jag kanske hade tagit på mig liiite för mycket (spec kvällen innan runt midnatt när jag fortfarande inte var färdig med allt pynt), men i slutändan var det värt det. Resultatet blev ju amazing. Helena som trodde hon och Kim skulle iväg på kalas, blev jätteöverraskad när vi stod där mitt i vägen och stoppade bilen.
 
Tack till Arina för att vi fick vara i hennes fantastiska hus, och till Martina och Ann för hjälpen. Tack även till mamma och pappa för hjälpen med tårtan, cupcakesen och cake popsen.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Just det här med att jag vet om att jag ska ha en Babyshower själv, är för att jag inte är ett så stort fan av att det ska vara en överraskning. Jag gillar den amerikanska varianten där mamman bestämmer tema och hur allt ska se ut/gå till. Sedan är det någon annan som anordnar den och gör allt det fysiska, i detta fallet min mamma och syster. Jag dyker liksom bara upp hö hö.
 
Det ska bli sååå himla roligt och jag längtar verkligen. Bebisen i magen får allt se till att hålla sig där inne denna gången. Sist en Babyshower anordnades för mig så valde ju Ivano att kika ut.
 
 

Babybump vecka 33

 
 
Inskolningen har startat och det är pirrigt. Hur ska man klara av detta?! I princip det enda jag tänker på (emellan lillasysters sparkar).
 
 
 
 
 
 
Hur långt gången: 33 veckor (32+6).
Kön: Tjej ♥
Viktuppgång: 10 kg, har visst gått ner 1 kg sen förra veckan.
Kläder: Shorts och linnen (jisses vad varmt vi haft den senaste veckan).
Bristningar: Nej!
Naveln putar utåt eller inåt: Beror på hur mini ligger där inne. Oftast utåt.
Sömn: Rätt så bra, har ju varit såå varmt dock.
Bäst denna veckan: Alla mysiga utflykter/promenader vi hunnit med när D kommit hem från jobbet.
Saknar: Springa runt och leka med Ivano utan en mage som är i vägen.
Cravings: Fortfarande blåbär. D säger att jag och Ivano är besatta ha ha.
Bebisens rörelser: KICKBOXARE!!!!!
Illamående: Nej.
Vigselringar på eller av? Av.
Glad eller retlig: Glad.
Ser fram emot: Att lillasyster kommer ut innan mina revben knäcks. Just det, nytt BM besök också.
 
Andra symptom: Att läsa i appen att man ska känna fosterrörelser varje dag, många gånger per dag gör ju att man blir lite orolig. Inte så att jag inte känner något, lillan är igång jämt, men just det att man måste tänka på det. Ibland när man inte känt nått på ett tag får man nästan lite panik innan man minns att det ju inte var så länge sedan man kände en spark.
 
Nu kan man även känna ett ökat tryck nedåt. Appen har så rätt, för just denna vecka kände jag det. Precis så var det med Ivano också, i vecka 33 kände jag det. Inte så roligt och ganska obehagligt, men blir verkligen chockad. Under denna vecka har jag nog känt det 3 ggr sammanlagt, och det har alla gånger varit då jag varit ute och gått. En sammandragning och dessutom det trycket nedåt på det och man undrar nästan om inte allt kommer sätta igång, innan det går över. Näää, hon får allt hålla sig lite till tycker jag.
 
 

Babybump vecka 32

 
 
Min bebis börjar dagis och jag och D börjar jobba igen. En omställning för hela familjen!
 
 
 
 
 
 
Hur långt gången: 32 veckor (31+6).
Kön: Tjej ♥
Viktuppgång: 11 kg. Åh, vad det går undan nu.
Kläder: Väldigt mycket shorts, dem sitter snyggt på trots den stora magen. 
Bristningar: Nej!
Naveln putar utåt eller inåt: Beror på hur mini ligger där inne. Oftast utåt.
Sömn: Alltså toabesöken har eskalerat denna veckan. Kan i princip kissa på beställning.
Bäst denna veckan: Högtrycket vi har just nu. Love it!
Saknar: Min gamla kropp, nu börjar det bli liiite jobbigare att variera vad man tar på sig. Inte så mycket man tycker sitter snyggt på.
Cravings: Blåbär med socker (?!).
Bebisens rörelser: Ja, jisses alltså! Mini är staaaark!
Illamående: Nej.
Vigselringar på eller av? Av.
Glad eller retlig: Glad.
Ser fram emot: Håller fast vid oktober. Ivano börjar på dagis och jag börjar jobba, men det ser jag inte alls fram emot. Eller jag har inte så mycket emot jobbet, utan det är mest att min bebis börjar på dagis. Känns såå nervöst och sorgligt!
 
Andra symptom: Besöket hos BM gick bra. Mini har växt till sig ordentligt, vilket betyder att även magen (SF-måttet) blivit större. Nu är jag i alla fall på den allra nedersta kurvan. Skönt! Allt det andra såg också jättebra ut. BM kände på magen och bebisen har fortfarande inte vänt på sig. Finns ju tid kvar för det än i alla fall . . .
 
Jaa, annars har jag inte så mycket mer spännande att skriva om än att det nu är tungt. Känns som magen väger ett ton och bara är i vägen ha ha. Undrar ofta hur överviktiga människor nöjer sig med att fortsätta vara överviktiga, hur orkar dem liksom? Men det kanske inte är samma sak . . .
 
 

Babybump vecka 31

 
 
Okeeej, här kommer veckans babybump. Tanken är egentligen att jag ska lägga upp dessa senast på måndagar, men oftast hinner jag inte. Att ta korten är inga problem, det är mest detta skrivande som tar tid och gör att man skjuter upp det. Det är på tisdagar som jag går in i ny graviditetsvecka.
 
 
 
 
 
 
Hur långt gången: 31 veckor (30+6).
Kön: Tjej ♥
Viktuppgång: 10 kg. Nu händer det grejjer!!! 
Kläder: Sommarkläder! Yay!
Bristningar: Nej!
Naveln putar utåt eller inåt: Beror på hur mini ligger där inne. Oftast utåt.
Sömn: Vaknar ganska ofta och då är det det gamla vanliga, toabesök eller att någon går bananas inne i magen eller att man får en fot i fejjan (av Ivano såklart).
Bäst denna veckan: Att värmen är här, synd bara att sommaren dök upp på ens sista semestervecka.
Saknar: Att få kunna ha på mig en snygg bikini.
Cravings: Fortfarande öl ha ha. Mamma och pappa kom ju hem från Kroatien med god öl till D, då kände jag mig liiite avundsjuk på honom.
Bebisens rörelser: Alltså denna kickboxare är nog värre än vad Ivano var.
Illamående: Nej.
Vigselringar på eller av? Av.
Glad eller retlig: Happy happy happy (skyller på sooolen).
Ser fram emot: Oktober är ju sååå långt bort! Annars ska det bli spännande att träffa min BM.
 
Andra symptom: I appen står det att man nu kan börja sova allt sämre då kroppen börjar förbereda sig inför förlossningen. Det är fortfarande inte så jobbigt, men blir nog tuffare när man börjar jobba igen. Då ska man ju upp tidigt varje dag.
Bebisen behöver nu i princip bara öka i vikt. Det känns skönt att läsa. Skulle hon komma nu behöver man ju liksom inte oroa sig om alla organ hunnit utvecklas som dem ska osv.
 
Annars börjar de nu kännas tungt. Nu är magen så pass stor att man är otymplig. Klarar absolut inte av att gå i samma snabba tempo längre. Inte så mycket för att man blir andfådd utan för att jag får sammandragningar. Känns ju ganska obehagligt. Så då blir det att man automatiskt går sakta och typ håller upp magen med handen (om ni fattar vad jag menar). Dessutom kan jag inte bära runt på Ivano på samma sätt längre. Eller ha honom liggandes på mig, utan att det känns. Gör ju inte ont, men det känns liksom. Så nu börjar dem här sista lite tyngre veckorna. Hade jag inte haft Ivano hade det nog vart mkt lättare. Nu vill man ju liksom leka och göra si och så och så kan man inte. Då blir man lite extra besviken.. Men det positiva är att det går fort. Snart är vår lilla tjej verkligen här!!!!
 
 

Babybump vecka 30

 
 
Roligaste tavlan och fotograferingen vi gjort hittills. Love it! Men fasiken vad svettigt. Ivano väger ju inte lite längre, så att hålla honom med ena armen och samtidigt balansera tavlan med andra, samtidigt som vi försöker underhålla en viss herre . . . MY GOD! Helt svett efteråt. Av ca 130 bilder fanns typ ett tiotal att välja mellan ha ha.
Tanken var att han skulle ha en superhjälte outfit, men eftersom någon har ett humör som jag vet inte vad var till och med denna cape en utmaning.
 
 
 
 
 
 
Hur långt gången: 30 veckor (29+6).
Kön: Tjej ♥
Viktuppgång: 8,7 kg. Står kvar på samma vikt som förra veckan.
Kläder: Absolut inget som klämmer åt magen. Räcker med minsta lilla för att det ska kännas obehagligt. Hemma så tycker jag det är skönast att gå i trosor och ett linne typ.
Bristningar: Nej!
Naveln putar utåt eller inåt: Beror på hur mini ligger där inne.
Sömn: Vaknar ganska ofta, antingen för att vända på mig eller för att gå på toa, så det är väl nu det börjar. Vissa nätter har jag känt mig jättekissnödig hela tiden. Det roliga är när man väl går på toa så kissar man några droppar bara. Sååå irriterande, när man väl tagit sig upp ur sängen.
Bäst denna veckan: Att vi haft en lugn och skön semestervecka, med helt okej väder ändå (med andra ord har vi kunnat ta oss ut varje dag).
Saknar: Kunna bada i havet.
Cravings: Öl! (Blir ju bara EN klunk, men fan vad gott det smakar). Alkoholfria alternativ är faktiskt inte samma sak alls, cravar inte sånt det minsta.
Bebisens rörelser: Mini kommer bli en kickboxare! AJ!!!
Illamående: Nej.
Vigselringar på eller av? Av.
Glad eller retlig: Glad.
Ser fram emot: Vår weekend i Sthlm och ett besök på Nordens Ark.
 
Andra symptom: Okej, nu har jag tagit järntabletterna i en vecka. Känner inte någon skillnad alls. Tror inte att jag hade så lågt värde egentligen, det var väl mest i förebyggande syfte. Vissa kan ju förlora en massa blod vid en komplicerad förlossning, så det är väl att man tar det säkra före det osäkra ifall något händer. Tar dem strax innan jag går och lägger mig, så något illamående känner jag inte heller.
 
Var hos barnmorskan tidigare i veckan. Allt såg bra ut och mini växer, Sf-måttet är fortfarande under det normala, men jag följer ju som sagt min egen kurva nu. Lillan har fortfarande inte vänt på sig, men det finns ju tid kvar för det fortfarande. Om hon inte gör som storebrorsan då. Annars tyckte min barnmorska att det var en riktigt livlig bebis. Jo tjena, det känner jag av hela tiden ha ha.