Babybump vecka 31

 
 
Gott Nytt År!
 
 
 
 
 
 
Hur långt gången: 31 veckor (30+6).
Kön: Pojke 
Viktuppgång: 10 kg, nu är det alltså tvåsiffrigt.
Kläder: Nu när jag är ledig över jul så lever jag i mina mamma-mysbyxor. Känns nästan som man inte har på sig något alls och det är såå skönt.
Bristningar: Nej, dock har jag slarvat med att smörja in mig denna vecka, så skärpning!
Naveln putar utåt eller inåt: Inåt.
Sömn: Ok, först nu kan jag börja klaga på sömnen. Vaknar stup i kvarten känns det som. Varje gång jag ska vända på mig så vaknar jag. Sedan vaknar jag även när bebisen rör sig. Lägg dessutom till när man vaknar för att gå på toaletten. Trots att jag lyckas somna om relativt fort börjar det sätta sina spår.
Bäst denna veckan: JULEN (need I say more)!!
Saknar: Öl, och då dricker jag det sällan i vanliga fall haha.
Cravings: Öl (tjatar på D att han ska öppna en flaska så jag kan ta några klunkar haha) och Coca Cola.
Bebisens rörelser: Det är ju en vilde som bosatt sig i min kropp. Men nu är det inte så mycket sparkar längre, utan nu är det party där inne. Hela magen rör på sig. D sa igår att det börjar bli lite läskigt haha.
Illamående: Nej.
Vigselringar på eller av? På, men det har faktiskt blivit lite svårare att ta av dem.
Glad eller retlig: Glad och lycklig!
Ser fram emot: Att glittra i denna nyårsblåsa på självaste nyårsafton.
 
Andra symptom: Inte mer än att jag nu sover sämre och att det känns i ryggen. D brukar massera mig varje kväll, så det underlättar något. Att man känner sig klumpig överlag är ju givet, nu när magen är så pass stor. 
Bebisen behöver nu i princip endast gå upp i vikt, då alla organ nästan är färdigutvecklade. Den är dessutom väldigt medveten om sin omgivning. Detta märks verkligen av. Så fort man lägger handen (lite tyngre) på magen så rör den sig. Eller när det låter högt. Bebisens ögon är öppna när den är vaken och aktiv och när den sover så blundar den. Hur gulligt är inte det?
En annan rolig grejj är att man nu kan känna när bebisen har hicka. Har hittills känt skrutten hicka två gånger ♥
 
 

God fortsättning

 
 
Ja, man kan ju nästan tro att denna blogg också gått på julledighet. Har haft en hel del att stå i så jag har helt ekelt inte hunnit blogga. Sedan när jag väl inte haft något att göra så har jag bara slappat. All ledig tid tillbringar D och jag i soffan. Vi har blivit helt beroende av Netflix. Vet att jag skrev att vi inte gillade det så mycket i början och inte skulle fortsätta efter provmånaden (eftersom det i princip inte existerar några nya filmer), men vi ser en hel del gamla filmer, tv-serier, ståuppkomik, dokumentärer, ja you name it!
 
Sista dagen på jobbet blev stressig, men vi jobbade på fram tills lunch och sedan blev det julbord på Alberts. Klart bästa julbordet jag varit på. My gosh, vad mycket det fanns att välja mellan. Tror inte ens att jag tänkte på vad en gravid får och inte får äta haha. Vi var inte så många ASP:are (närmare bestämt endast fem), men det var desto trevligare.
 
Sedan följde ett par dagar av julklappsletande, julpyntande, bakande och förberedande inför jul. På julafton inleddes det första firandet hemma hos Ds mamma. På juldagen var vi hemma hos mina föräldrar. Ana och Patrick fick vi också äntligen träffa. Dem är precis hemkomna efter en semester i Mexiko och så jäkla solbrända (btw. jag vill också vara brun ju! Trivs inte alls med att vara en blekfis. Alla ser faktiskt snyggare ut när dem är solbrända. Alla. Punkt slut. Den som säger något annat ljuger). Vi fick höra om massa roligt dem varit med om på resan. I slutet på kvällen anlände även min faster med familj, så det var fullt hus.
 
Åh, vad jag älskar julen. Ingen annan högtid kan mäta sig med den. Redan nu längtar vi till nästa jul, den kommer ju bli såå mycket mysigare med en liten.
 
Hittade även en så himla fin julklänning som jag firade både julafton och juldagen i. I ♥ it! Klämde in mig i en strl M och den satt som en smäck. Det tighta fodralet hindrade mig dock inte från att äta en massa julmat. Dessutom har vi levt på julrester ända fram tills idag. Första dagen vi (läs D) lagar något annat. Men det är ju så det ska vara, man ska vara så trött på julmat att man spyr. Julgodis har vi en himla massa kvar av fortfarande. Helt ärligt vågar jag inte ens ställa mig på vågen. Efter nyår ska jag bara leva på sallad typ. Bebisen klarar sig säkert på mammas lagrade fett ända fram tills födseln höhö.
 
 
 
 
 
 
Har ni fått en massa julklappar då? Jag är jättenöjd med allt fint jag fått. Jag och D köpte ingenting till varandra utan köpte en gemensam julklapp. Det blev en surfplatta från Samsung (vi är ju helt Samsungfrälsta i denna lilla familj). Den ska fyllas på med både tv-serier och ljudböcker innan det blir dags att åka in till BB. Annars vet jag inte hur man klarar av ett 3-4 dagars besök där utan att bli dödsrastlös.
 
Kollat runt en hel del på mellandagsrean, men som vanligt hittar jag ingenting. Inte ens till bebis förutom en liten tröja. Jag köper nästan aldrig något på rean, för oftast är man så jäkla trött på sådana kläder som reas ut. Dock hoppades jag köpa en massa till skrutten (sådant den växer ut på, på ett par veckor), men allt jag tycker är fint är inte nedsatt. Hur som helst har jag nu en lista på allt som måste inhandlas innan dagen D och nu är det verkligen inte långt kvar. 
 
God fortsättning alla ni fina!
 
 

Babybump vecka 30

 
 
Merry X-mas everyone ♥
 
 
 
 
 
 
Hur långt gången: 30 veckor (29+6).
Kön: Pojke 
Viktuppgång: 9,4 kg (endast 300 g sedan förra veckan, phuuu ha ha).
Kläder: Fortfarande detsamma, alltså mammajeans nedtill och mina kläder upptill. Dock har jag fått två fina mammatröjor från min mamma som jag använt. Sitter riktigt skönt på,
Bristningar: Nej.
Naveln putar utåt eller inåt: Inåt fortfarande (jag har tur, gillar ju inte alls sådana som putar utåt på gravida)!!
Sömn: Inga drömmar denna vecka (thank God) så bra sömn.
Bäst denna veckan: Julbord med jobbet och att gå på julledighet.
Saknar: Vitt vin!
Cravings: Ärligt talat, ingenting alls.
Bebisens rörelser: Jaa, massor. Ibland ser det ut som han vill ut.
Illamående: Nej.
Vigselringar på eller av? På.
Glad eller retlig: Glad och lycklig.
Ser fram emot: All julmat och framförallt julskinkan (min favvo på bordet). Sedan måste jag väl säga mammas alla julkakor/bakelser också.
 
Andra symptom: Nu ökar man fortfare i vikt från vecka till vecka eftersom bebisen växer mycket och det märks kan jag säga. Får nästan en chock när jag ställer mig på vågen ha ha. 
I och med att en del barn redan nu börjar lägga sig med huvudet i bäckeningången kan man känna att barnets huvud pressar på mot bäckenbotten. Vet inte riktigt hur detta ska kännas (har inte orkat googla), men jag tror att jag känner av det. Känns nästan som det strålar till ibland i den arean.
Att huden kliar (typ överallt) har jag också upplevt. Förutom foglossningen så har jag inga andra symptom. Ingen halsbränna, svullna kroppsdelar, synliga blodkärl, hemorrojder eller något sådant. Antar att det är en bra graviditet än så länge, Tio veckor kvar, så det kan ju förändras, men jag tror att jag kommer ha det så här bra till slutet.
 
 

Nyårsblåsan

 
 
När jag såg denna klänning (se HÄR) var det love at first sight. Planen var att jag skulle ha den som min julklänning och bara jag köpte någon storlek större skulle det ju funka trots magen. Njaa, inte riktigt. Jag fick på mig klänningen, men den satt inte alls snyggt. Under magen fick man ett tomrum som bara såg konstigt ut. Minns att jag blev superdeppig och arg på bebis i en sekund (ah okej, två). H&Ms mammaavdelning har typ bara svarta klänningar och jag vill ha en röd till jul!! Så jag får ge mig ut på jakt i helgen.
 
Det var ju inte alls julklänningar jag skulle skriva om, utan snarare nyårsblåsor. Men först måste jag hylla Asos för att dem har så jäkla snygga mammakläder. Dessutom har dem ett riktigt stort utbud. Skapelserna nedan gillar jag (finns nog flera att välja mellan, jag filtrerade så att jag bara fick upp klänningar i min storlek). Vissa är enklare än andra, men då är det ju bara att välja större och glittrigare smycken till.
 
Min favvo är den första (jag är ju svag för spets). LOVE IT, WANT IT!!
 
 
 
 
 
 
 
 

Vad ska ni ha på er på nyårsafton?
 
 

Rustikt julpyssel

 
 
Snart går jag på julledighet. Måste säga att det ska bli otroligt skönt. Just denna vecka har jag varit så himla morgontrött. Det är säkert för att man vet om att man snart kommer ha sovmorgon i två veckor. Sedan har det varit jobbigt att sitta ned om dagarna på senaste tiden. När bebisen har rört sig, har det varit rätt obekvämt. Den har nog verkligen växt till sig på sista tiden. Nu ser man jättetydligt hur något putar utåt så fort den rör på sig eller sparkar. Idag på jobbet till exempel så sträckte den på sig (antar jag) och det kändes nästan som huden skulle spricka och en liten fot skulle titta ut. Obehagligt, men samtidigt lite roligt.
 
Hoppas ni haft en mysig helg. Jag har vart ute och ätit med en arbetskollega, provkört vår nya bil (LOVE IT), julpysslat och myst i massor.
 
 
 
 
 
 

Om ni minns så skrev jag ett inlägg (se HÄR) för ett tag sedan om Tine Ks julpynt man kunde köpa lite varstans. Gillar kombinationen av trä mot vitt, vilket nästan alla bilder på hennes julpynt var, så jag blev supersugen på att pyssla ihop något liknande själv. Så i söndags när jag var hos mamma och pappa skapade vi dessa. Nu står dem lutade mot väggen hemma på ett skåp, tills jag bestämmer var jag ska ha dem.
 
Stjärnan går väldigt fort att göra och vi använde ståltråd till att fästa ihop dem olika grenarna. Julgranen började vi med att borra ett hål igenom mitten på varje bit. Därefter trär man bara på alla bitar på exempelvis en bit ståltråd. Då kan man bestämma utseende på granen; lite slarvigare som på bild nr 1 eller rakare som på bild nr 2.
 
Kommer bättre bilder då jag placerat ut mina "konstverk".
 
 

Babybump vecka 29

 
 
A kiss under the mistletoe! ♥
 
 
 
 
 
 
Hur långt gången: 29 veckor (28+6).
Kön: Pojke.
Viktuppgång: 9,1 kg.
Kläder: Nu börjar vissa av mina blusar och klänningar sitta rätt så tight ha ha, men jag kan fortfarande ha på mig det mesta.
Bristningar: Nope.
Naveln putar utåt eller inåt: Inåt, den ger sig inte ha ha.
Sömn: Fortfarande densamma, alltså helt okej. Vaknar ofta, men somnar om. Dock drömmer jag konstiga och bisarra drömmar varje natt nuförtiden (drömde ju nästan aldrig förr).
Bäst denna veckan: Vart på nytt besök hos barnmorskan och lyssnat på bebisens hjärta. Måste även nämna att åka i den nya bilen varit riktigt roligt.
Saknar: Att kunna ta på mig strumporna utan att tappa andan.
Cravings: Coca Cola Zero.
Bebisens rörelser: Yup, rör sig fram och tillbaka då han är vaken. En megaspark som överraskar är han också duktig på.
Illamående: Nej.
Vigselringar på eller av? På.
Glad eller retlig: Jätteglaaad!
Ser fram emot: Mars!
 
Andra symptom: Nu är vi inne i graviditetens tredje och sista trimester. Wohoo.
Barnmorskan kan nu känna hur bebisen ligger och lillkillen ligger med huvudet nedåt. Precis som han ska, dock är det ju flera veckor kvar till the big day.
Bebisen kan nu kontrollera sin andning och kroppstemperatur. Dessutom är den känsligare för ljus, ljud, smaker och lukter.
Den gravida kan känna obehag av att alla organ trängs undan och det gör jag ibland. Ibland känns det som om man får ta riktigt djupa andetag för att få i sig syre. Andra stunder kan det kännas obekvämt hur man än försöker sätta sig till rätta. Annars mår jag fortfarande jättebra, Visst saknar man stunder när man var snabbare och smidigare, men än så länge är det inte jobbigt att vara gravid. Snarare mysigt, roligt och spännande.
 
 

Amning à la Hollywood

 
 
Så här ser det ut när supermodellen Gisele Bündchen ammar dottern Vivian.
 
 
 
 

4moms mamaRoo

 
 
När vi var på Nids4kids sist så hade dem en mamaRoo (klicka HÄR) i skyltfönstret. Både jag och D stannade upp och tyckte det var bland det häftigaste vi sett. Det är alltså en babysitter och vagga i ett. MamaRoon har 5 unika rörelsescheman baserade på verkliga föräldrarörelser (som exempelvis när man tröstar sitt barn). Man kan även välja mellan olika lugnande naturljud att spela upp eller koppla in sin telefon/mp3 och spela musik från den för bebisen.
 
Min lillebror vill köpa en sån här till vår lillkille, men i och med att priset är rätt så saftigt undrar jag om det är värt det. Finns inte så många recensioner på svenska, men desto fler amerikanska. Alla ger toppbetyg och intygar att deras bebisar älskar sina mamaRoos.
 
Spana in hemsidan och filmerna nedan. Visst är den häftig? Ska man slå till?
 
 
 
 
 

9 years of love ♥

 
 
Imorse var jag hos barnmorskan. Hon tog blodprov, blodtryck, mätte magen (SF-mått 26-27 cm) och lyssnade på bebisens hjärta (148 slag/min). Allt såg jättebra ut. Maria, barnmorskan, kände även på magen och tyckte att bebisen låg med huvudet nedåt. Det bådar gått, men först efter vecka 35 börjar man känna efter ordentligt.
 
 
.................................................................................................................................................................................
 
 
Idag är en speciell dag. Jag och D firar nämligen 9 år tillsammans. 9 år!!! Tänk vad fort tiden går. Jag har verkligen hittat min själsfrände. Någon som fortfarande uppvaktar mig och kommer ständigt med komplimanger, som om vi nyss träffats. Som verkligen gör allt för mig. Jag är glad att jag har världens finaste man. Tack för att du finns baby! ♥
 
Vi skulle ju till London och fira, men jag har inte fått tummen ur för att boka något. Sedan köpte vi ju ny bil och visste inte riktigt när det var dags att hämta den, så vi avvaktade. Kanske hinner vi åka innan jul eller i mellandagarna. Eller om vi helt enkelt skjuter upp det till januari. Well, vi får se. Helst av allt vill jag ju dit nu och strosa runt när allt är julpyntat och mysigt.
 
 
 
 
 
.................................................................................................................................................................................
 
 
På tal om just bilen så ska vi eventuellt hämta hem den imorgon. Beror på om vinterdäcken hinner komma innan dess, så vi håller tummarna.
 
Jasmina svängde förbi jobbet idag med något gott för mig att smaska på. Ingen idé att hålla igen här känner jag, när man har fina vänner som göder en ha ha. Å andra sidan så behöver jag inte ha dåligt samvete för att jag inte kan komma på fikan imorgon.
 
Puss ♥
 
 

Blommor och gröt

 
 
När jag kom hem i fredags så möttes jag av den finaste julbuketten och dessutom julchoklad från Åre. Finaste D! ♥ Tacosen var färdiga, så jag rörde inte en fena. 
 
I lördags var vi bjudna hem till min faster. På bröllopet så fick dem november månads uppdrag att anordna. Och vad passar bättre än att fira ett halvår som gifta med jordgubbar och champagne? 
 
Denna helgen har jag fått dille på risgrynsgröt med en massa kanel. Borta är de nyttigare alternativen som fiberhavregrynsgröt och grahamgrynsgröt jag annars kört på helgerna. Men det hör väl juletider till, antar jag.
 
 
 
 
 
 
 
 
I söndags fick vi ju den första snöstormen. Synd att allt nästan smält bort vid detta laget. Jag håller verkligen tummarna för en vit jul!
 
 

Babygreen

 
 
Babygreen packar och skickar sina spjälskydd i denna söta påse. Love it! Dessutom kan man fylla den med något annat sedan.
 
Näst på tur står en mobil till lilla sängen. Sen är den komplett (ja förutom att det fattas en bebis som faktiskt ligger i den).
 
 
 
 
 
 

Babybump vecka 28

 
 
Cravings var det ja. Alltså, jag har nog inte haft någon riktig craving . . . ännu. En sån där ni vet då man tvingar ut sin andra hälft sent en kväll för att inhandla det man är sååå sugen på. Jag har dock vart sugen på diverse, och kanske hade jag vart sugen på detta även om jag inte varit gravid. Hur som helst så har jag ätit mer (än vanligt) utav just dessa saker nedan. Allt började i alla fall med filmjölk i somras då vi var på semester. Müsli och yoghurt är det jag alltid äter till frukost, men D råkade köpa just filmjölk en morgon. Jag blev helt tokig i det och åt det både till frukost och lunch ha ha. Största överraskningen är nog Coca Cola, då jag ogillar det annars. Det är fullt med socker och sliskigt, så jag har faktiskt kört lightalternativen. Men ändå, första gången jag köpte med mig det hem slukade jag två fulla glas. Tonvikten har dock legat på sura frukter (satsumas, apelsiner, äpplen). Sägs ju att man äter mera surt då man väntar pojkar, och tja . . . i mitt fall stämmer det till punkt och pricka.
 
 
 
 
 
 
Hur långt gången: 28 veckor (27+6).
Kön: Pojke.
Viktuppgång: 8,3 kg.
Kläder: Det bästa är när jag kommer hem och tar på mig mina sköna mammamysbyxor. Slår alla jeans, men inget jag någonsin hade valt att ha på mig på jobbet.
Bristningar: Smörjer och smörjer, så nej. Men magen kliar en del.
Naveln putar utåt eller inåt: Fortfarande inåt (men det är inte långt ifrån nu).
Sömn: Vaknar väldigt lätt nuförtiden. Varje gång jag ska vända på mig eller om bebisen sparkar. Tack och lov får jag tillräckligt med sömn så jag är pigg som vanligt. Sover nu endast på sidan dock, då jag hittade en artikel som skrev att det inte var så bra att sova på rygg vare sig för mamman eller barnet. Så den lille kan ju sparka bäst han vill.
Bäst denna veckan: Att vi köpt ny bil och all julpynt som nu är uppe. 
Saknar: Att sova på mage och ta ett glas vin.
Cravings: Allt surt typ.
Bebisens rörelser: Ja, han är aktiv där inne. 
Illamående: Nej.
Vigselringar på eller av? På.
Glad eller retlig: Glad!!
Ser fram emot: Juuuul och att hämta hem den nya bilen.
 
Andra symptom: Bebisen ser ungefär ut som den kommer att göra vid födseln (dock smalare och mindre). Såå spännande ju och får oss att längta ännu mer.
Att raka sig börjar nu bli en kamp, i alla fall i vår lilla dusch. Går inte att böja sig så mycket längre, så jag får börja stå framför en spegel.
Magen börjar nu kännas tung när man sitter still länge. Någon sa att man vänjer sig efter ett tag, så det hoppas jag verkligen. Just på jobbet är det värst, eftersom jag sitter ner hela dagen. Men jag har märkt att det är skönt och underlättar att sträcka på sig eller bara gå ett varv.
Vi pratar även mer och mer om hur det ska bli om ett par månader när han kommer ut. Så himla mysigt ju. Har jag sagt hur mycket vi längtar?! ha ha
 
 

Apropå förlossningen . . .

 
 
Innan jag blev gravid så var en förlossning typ det värsta jag kunde tänka mig. Men allteftersom börjar jag vänja mig vid tanken, och helt plötsligt är det inte alls så skräckinjagande som jag tyckte innan. Kan tänka mig att det ligger en biologisk faktor bakom detta, jag menar bebisen måste ju ut förr eller senare.
 
Jag undviker att läsa om sådana som haft hemska förlossningar och upplevelser, utan läser endast om kvinnor som tyckt allt gått bra. Dessutom lyssnar jag även på släkt och vänner som tyckt detsamma. Detta gör ju att man inte dömer ut en förlossning redan på förhand som "det värsta man kommer vara med om".
 
Sist jag var hos barnmorskan frågade jag henne om vad man kan göra för att förbereda sig och hon sa att det bästa man kan göra är att komma så förberedd som man kan och framförallt vara mentalt förberedd. Detsamma sa en vän, att hon hade läst på så mycket som möjligt, var förberedd och visste vad hon skulle göra, när hon skulle krysta och hur hon skulle andas och så vidare. Att hon liksom aldrig greps av panik.
 
Jag har även läst och följt Blondinbellas blogg då hon förberedde sig inför sin förlossning och hon tog upp liknande tankar. Rekommenderar alla att gå in och läsa hur hon tänkte, för fasen vad peppad och taggad man blir. Hon gick bland annat igenom händelseförloppet, från första värk tills bebisen är ute, så många gånger som möjligt i huvudet, lärde sig att andas (som senare skulle hjälpa henne igenom värkarna) och hade en så jäkla grym inställning till det hela. När man sedan läste hennes förlossningsberättelse gick ju allt toppen. Jag håller med henne till hundra procent om att det var hennes inställning (till stor del) som gjorde detta möjligt.
 
Själv kommer jag att ta efter precis allt. När jag väl kommer dit ska det redan kännas som jag gjort detta hundra gånger innan. Jag ska lära mig att andas och ha ett knep för att ta mig igenom värkarna. Vara beredd på när jag ska krysta och när jag inte ska göra det. Med andra ord vara så jäkla förberedd, positiv och taggad att det aldrig finns utrymme för att gripas av panik (skulle jag väl göra det, så ska jag snabbt kunna ställa om). Tror att det är just då man grips av panik, då allting blir så mycket värre än vad det egentligen är. Jag menar det är ju bara att tänka på andra situationer man varit med om i livet. Oftast när det gått dåligt, har man antingen inte varit förberedd eller så har man varit så jäkla osäker. Jag ska helt enkelt komma till förlossningen med inställningen att jag ska kicka ass! Dessutom är jag ju verkligen en tävlingsmänniska, så jag tror att just detta kommer vara mitt vapen. Att man vill känna sig stolt att man faktiskt vann över smärtan och rädslan.
 
 
 
 

Sedan har jag gått och tänkt på detta hur kvinnor är mot andra kvinnor just då det kommer till förlossningar. Om man går in och läser kommentarerna till Blondinbellas förlossningsberättelse så ser man så många som skriver att det inte räknas eftersom hon tog epidural och då dem själva minsann inte hade någon bedövning alls. När blev en förlossning en tävling? Har man chansen att underlätta för sig själv, är man då smartare om man väljer bort detta alternativ? Förundras över att det finns så dumma människor. Man ska väl bestämma själv. Vill man inte ta någon bedövning - skitbra! Vill man ta bedövning - skitbra! Vem säger att det ena ska vara bättre än det andra? Även om man själv är med om en hemsk upplevelse, så tycker jag att man fortfarande kan glädjas åt att det gått bra för andra.
 
 

Den där Ernst

 
 
Idag är det 6:e december och imorse fick nog många barn besök av S:t Nikolaus (eller Nikolaja som vi säger). Förra året skrev jag mer om traditionen S:t Nikolaus (läs HÄR), just för att det inte är så vanligt här i Sverige. Ute i Europa firas det dock nästan överallt.
Nästa år kommer vår skrutts lilla stövel stå på fönsterbrädan. Åhh, vad vi längtar! Imorse stod dock en stor stövel i fönstret, nämligen Ds (lika bra att börja öva tänkte jag igår). När vi vaknade frågade jag varför han hade ställt fram sin, eftersom han inte är liten ha ha. Han var lite chockad och vägrade låta mig ta kort på honom. Hysteriskt roligt. Han var i alla fall nöjd med sin lilla present. Själv hoppas jag att Nikolaja bara är lite sen med min och att det står en och väntar på mig när jag kommer hem från jobbet idag (HINT till min andra hälft), men känner jag D rätt så gör det nog det ♥
 
Såg ni Jul med Ernst igår? Vilket underbart program. Hur kan man inte älska Ernst? Vilket underbart hus och vad fint det blev när han tände julbelysningen. Höll ju på att smälla av när jag såg det. Annars älskade jag äppelpyramiderna och äppelgranen. För att inte tala om frukosten och julgodiset. Längtar redan till nästa avsnitt.
 
 
 

 

Åhléns MINI

 
 
Åhléns nya kollektion för nyfödda, MINI, är så himla söt. Den är gjord av mjuk, ekologisk bomull. Gillar att alla bodys och koftor har enkla knäppningar, så att plaggen är lätta att få på och av. Dessutom är färgerna så himla dova och fina.
 
 
 
 

Thoughts...

 
 
De senaste dagarna har vi hunnit att pynta en del där hemma, fira det nya bilköpet (nu väntar vi bara på att få ett leveransdatum) och börja planera vad vi ska hitta på under julledigheten. Tänk att man kommer vara ledig i två veckor, känns galet länge ju!
 
Idag är det torsdagsfika som vanligt med tjejerna. Skulle egentligen ha träffat min fina vän Jessica, men vi får boka om vår date. Har lite svårt att hinna ta mig till Stenungsund. Sist vi träffades var förra jul och det har hänt en hel del sen dess för oss båda, så vi har verkligen massor att ta igen.
 
Värsta stormen där ute idag och det sägs att det ska komma snö. Hoppas på att den kommer, i alla fall till jul. En grå och regnig jul vill väl ingen ha?
 
Dagens irritation (som jag dock förundrats över länge): Folk som lägger upp hundratals bilder på sina ungar på Instagram vareviga dag! Alltså, varje dag hundra bilder. Det jag mest förundras över är att det inte är något särskilt med bilderna, utan mera "X sover", "X sitter i soffan", "X står i hallen" och så vidare VARJE DAG. Är det inte bättre att lägga upp ett fåtal fina bilder istället? Blir jag sådan här själv om ca tre månader så SÄG TILL MIG ATT JAG SKA SLUTA ha ha! Fast det tror jag inte, not how I roll at all!
 
K Ä R L E K ♥
 
 

En fullspäckad helg & ett roligt köp!

 
 
Visst är det mysigt nu när det äntligen blivit första advent? Julbelysning och julpynt överallt. Love it! Själv ligger vi efter. Vi hade en fullspäckad helg så vi har inte fått upp något alls. Katastrof! D skulle ta upp "jullådan" från källaren igår, men glömde av det. Så idag när jag kommer hem hoppas jag att den är uppburen och redo, så att det kan bli  desto mysigare och juligare hemma. Granen väntar vi lite med. Vet inte om jag kommer kunna hålla mig till dagen innan jul (då är det nämligen tradition i vår familj att klä granen), kliar ju redan i pyntarfingrarna om man säger så.
 
Dopet i lördags var fint och Julia skötte sig jättebra ...ända tills prästen hällde dopvatten över henne. Då började hon gråta. Kunde inte låta bli att längta tills vår lilla plutt ska döpas, men det är ju ett tag kvar.
Sedan var vi bjudna på fest. Jätteroligt att träffa alla Ds släktingar igen. Bjöds på massa god mat och bandet, dem hade som spelade, var riktigt bra.
I söndags blev det mera firande, då var det ju min lillebrors tur. Så helgen har gått i ett.
 
Den absolut roligaste nyheten är att vi är bilägare igen. I lördags kom Ds bror och hämtade oss tidigt och så hann vi besöka ett ställe innan vi i princip hade bestämt oss. Det blir en sprillans ny Audi, så vi får vänta ett tag tills vi får den. Fram tills dess är Ds mamma så snäll så att hon lånar ut sin bil till oss. Annars hade det blivit lite jobbigt. Det jobbigaste var att bestämma sig för färgen. Det stod mellan en vit och en svart bil. Ända sedan vi köpte Hondan tycker jag vita bilar är så jäkla snygga, och det är ju rätt trendigt dessutom. Men å andra sidan är det ju roligt med en förändring också. Så i valet och kvalet blev det till slut en svart Audi.
 
Vad hade ni för er i helgen?
 
 

Babybump vecka 27

 
 
3 månader kvar! Det har gått helt galet fort ända sedan vi plusade. Det får gärna gå ännu fortare nu det sista. Vi börjar bli smått otåliga ha ha.
 
 
 
 
 
 
Hur långt gången: 27 veckor (26+6).
Kön: Pojke.
Viktuppgång: 7,5 kg.
Kläder: Still the same, alltså mammabyxor/jeans och mina vanliga kläder. Funkar nog ett tag till.
Bristningar: Nej, inget ännu. Håller tummarna att det fortsätter så. Dock kan det klia som tusan, så det har hänt att jag smörjt in mig 3 ggr om dagen. Annars smörjer jag bara in mig morgon (innan jobbet) och kväll (innan läggdags).
Naveln putar utåt eller inåt: Inåt, men den är fasen på väg ut ...snart.
Sömn: Bra, vaknar dock på nätterna ibland av att lillen sparkar (förutom då jag går upp och kissar). Verkar som om han tycker jag endast ska sova på rygg. I början gav jag efter, men nu ligger jag faktiskt kvar på sidan då det är mycket skönare. Men jag har inga problem med att somna om, så jag är fortfarande pigg och utvilad.
Bäst denna veckan: Att vi går allt närmare jul, så himla mysigt. 
Saknar: Att sova på mage.
Cravings: Apelsiner och äpplen, äter massor.
Bebisens rörelser: Ja, det är som vanligt igen, kullerbyttor och sparkar.
Illamående: Nej.
Vigselringar på eller av? På.
Glad eller retlig: Glad och förväntansfull.
Ser fram emot: Jul.
 
Andra symptom: En, ibland ett par gånger om dagen har magen blivit stenhård. Trodde alltid att det var bebisen som flyttade på sig och hamnade långt fram eller nått, men nu har jag fått reda på att det är sammandragningar. Att magen börjat träna inför förlossningen. Så jäkla coolt. Brukar hålla i sig någon minut bara.
Bebisen suger ofta på tummen och har även fått ögonfransar. Hoppas han brås på mig och får mina långa ögonfransar, fast å andra sidan har D också det. Ögonfärgen däremot blir spännande, får han mina bruna eller gröna som pappa.
Ibland är det jobbigt att böja sig, så på kvällarna får D ta av mig jeansen och strumporna. Om mornarna är man oftast mycket smidigare och magen känns dessutom mindre. Vet inte riktigt vad det beror på.